Jämlikhet

Frihet, jämlikhet och syskonskap – inga konstigheter säger Laboremus. Susan Faludi säger ”Utgången för kampen, för båda parter, hänger på den andras framgång. Män och kvinnor befinner sig vid en historisk läglig tidpunkt där de håller nyckeln till varandras befrielse i sina händer.”

Så, hur nå jämlikhet? Läs och betrakta följande:

Jämlikhet på universitet

Det är 6-7 gånger större chans att man läser på universitetet om man kommer från en akademikerfamilj än om man har arbetarbakgrund. Det finns också en stor skillnad mellan olika etniska grupper. S-studenter kommer att fortsätta ar-beta för att bryta den sociala och etniska snedrekryteringen till universitetet och för ett breddat deltagande.

Den sociala snedrekryteringen

I teorin har alla i Sverige lika stor rätt och möjlighet att läsa vid högskolor och universitet. Verkligheten är emellertid ännu långt ifrån jämlikhetsidealet. Det är 6-7 gånger större chans att man läser på universitetet om man kommer från en akademikerbakgrund än om man har en bakgrund i arbetarklassen. Det finns även problem med etnisk snedrekrytering, det råder stora skillnader mellan olika etniska grupper och mellan etniska svenskar och personer med utländsk bak-grund inom de flesta utbildningar.
För oss är det mycket viktigt att bryta snedrekryteringen till universitetet. Den enskilda människan har rätt till lika möjligheter att studera oavsett bakgrund . Det är också av stort värde för universitetet självt, eftersom en bruten snedre-krytering ger plats för fler perspektiv och gör universitetet till en mer integrerad del av samhället. Kvaliteten på både utbildning och forskning förbättras. Forsk-ningen och utbildningen blir också mer relevant för det övriga samhället. Om studentpopulationen bättre avspeglar sammansättningen i samhället, kommer vi dessutom närmare ett jämlikt samhälle.
• S-studenter vill bryta den sociala snedrekryteringen

Universitetets rekrytering av nya studenter

Att sakna akademisk bakgrund innebär en stor nackdel – man känner inte till vilka möjligheter som l högre utbildning ger och vilka villkor som gäller inom akademin. Vi vill motverka detta underläge genom att universitetet utvecklar och utökar sin information till Upplands gymnasieelever och speciellt till de elever som går på praktiska program. Universitetet behöver även bli bättre på att verka på andra platser, såsom regementen och arbetsförmedlingar. Universitet bör också bli bättre på att marknadsföra sig, speciellt mot elever från studieovan bakgrund. Vi vill fortsätta kårens och universitets egna satsning på studentam-bassadörer som möter elever i segregerade och fattigare områden. Vi vill att uni-versitetet satsar mer på collegeutbildningar som ett led i arbetet för att studenter med studieovan bakgrund ska få samma förutsättningar som andra, att studera på högskolan. Vi vill även att Uppsala Studentkår tillsammans med universitetet ska verka för fler rekryteringsvägar till högre utbildning, bland annat genom att arbeta för att 25:4 reglerna bibehålls.

• Mer information och marknadsföring från universitetet – speciellt riktat mot studenter från studieovan bakgrund.
• 25:4 reglerna bör behållas.

Miljön på universitetet och breddat deltagande

För att universitetet ska vara fritt från diskriminering och trakasserier vill vi satsa mer på studentkårens jämlikhetsarbete. Vi vill undanröja risken för diskriminering på grund av etnicitet, sexuell läggning, klass och kön genom att bland annat att säkerställa att alla tentor, pm, och uppsatser är anonymiserade vid betygssättning. Vi vill att lärarna vid både undervisningen och valet av kurslitteratur ska vara medvetna om kön, klass och etnicitet.
Vårt arbete för att förbättra arbets- och studiemiljön på universitetet kännetecknas av begreppet breddat deltagande, vilket innebär att vi ska arbeta för att universitetet inte endast drar till sig studenter från underrepresenterade grupper, utan också arbetar aktivt för att hålla dem kvar vid sin utbildning och få dem att slutföra sin utbildning.
Universitetet, kåren, studentföreningarna och nationerna ska verka för att alla studenter ska känna sig i väl mottagna i Uppsala, både de som avskräcks av och de som älskar de gamla student-traditionerna. Mottagningsverksamheten från universitetet och nationerna måste förbättras och en medveten mottagnings- och fadderverksamhet bör anordnas så att alla trivs och studenternas samvaro stärks under sin första studietid. För att universitet ska vara jämlikt, krävs det att universitetet och studentlivet är tillgängligt för alla studenter. Därmed måste universitets lokaler vara utformade för studenter med funktionshinder. All in-formation som kommer från universitetet, måste vara antingen vara direkt an-passad eller ha ett alternativ som är anpassat för studenter med funktionshinder.

• Motverka diskriminering.
• Universitetet ska aktivt arbeta med breddat deltagande.
• Mottagnings- och fadderverksamhet bör anordnas för alla studenter.
• Alla institutioner och campus bör ha en plan för funktionshindrade stu-denter. Alla lokaler bör vara utformade för studenter med funktionshin-der, såväl som all information.
• Inför retentionsplaner.

Studievägledning

Studievägledningen måste förbättras på universitetet. S-studenter vill att alla förstagångsstudenter ska aktivt erbjudas en träff med sin studievägledare. Stu-dievägledningen måste förstärka sin kompetens när det gäller klass, etnicitet och funktionshinder (både synligt och dolt). Studievägledarna ska mer aktivt synas vid utbildningarna. De ska också verka för att informera om potientiella yrkes-karriär efter avslutade studier.

• Bättre studievägledning. Stärkt kompetens hos studievägledare om klass,

etnicitet och funktionshinder.
• Mer aktivt synliga studievägledare vid utbildningarna.

Mångfaldshandläggare och mångfaldsplaner

Universitetet ska ha en mångfaldshandläggare och arbetet med mångfaldsplaner behöver förbättras. Förutom likabehandlingsplan tycker vi att alla institutioner även ska ha en mångfaldsplan och att den bör behandla skillnader på grund av klass, etnisk och kulturell bakgrund samt religion. En speciell plan för hur stu-denter med funktionsnedsättningar ska ges hjälp och stöd ska också finnas vid varje institution och campus och alla institutioner ska ha så kallade retentions-planer (en plan för att motverka avhopp vid utbildningen). Universitet centralt bör kontrollera att institutionerna skapar planerna och att de följer dem på ett betydligt bättre sätt än vad som sker idag.

• Anställ en mångfaldshandläggare vid universitetet
• Förbättra mångfaldsplanerna. Alla institutioner ska ha en mångfalds-plan och likabehandlingsplan.

Steget ut i arbetslivet

Inte bara de som har släkt, familj och vänner som är väletablerade på arbets-marknaden ska kunna få jobb efter examen. Vi vill därför arbeta för att alla ska erbjudas kortare och längre praktik under sin studietid, även de som läser fristående kurser. Detta för att det ska finnas möjligheter till att bygga upp kontakter inom arbetslivet för alla studenter.

En kårpolitik för en jämställd högre utbildning

Kvinnors och mäns villkor inom akademin skiljer sig åt. Jämställdhetsarbetet är fortfarande för svagt inom universitetet. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på doktorandnivå och över inom akademin. Det finns fortfarande könsdiskriminering. Det finns fortfarande diskriminering inom högskolan. S-studenter kommer att prioritera jämställdhetsarbetet.

Bättre jämställdhetsplaner

För att förändra strukturer, som t.ex. dagens orättvisa könsmaktsordning, krävs ett målmedvetet arbete. I dag krävs det att arbetsplatser med mer än 10 anställda skriftligt ska redovisa sitt jämställdhetsarbete, med så kallade jämställdhetsplaner. Enligt kårens undersökningar (2006 och 2007) av institutionernas jämställdhetsplaner, så är bara ett fåtal planer godkända utifrån de kriterier som lagen ställer. S-Studenter anser att varje institution bör ha en lagenlig, skriftlig jämställdhetsplan, oavsett om de har 10 anställda eller ej. Detta eftersom varje institution har minst 10 personer som antingen är anställda eller studenter. Alla jämställdhetsplaner ska givetvis följa lagen och universitetets regler. Alla jämställdhetsplaner ska ta upp studenternas utbildningssituation ur ett jämställdhetsperspektiv. Universitet centralt måste bli bättre på att kontrollera att jämställdhetsplanerna är lagenliga och att jämställdhetsplanerna faktiskt implementeras. Om en jämställdhetsplan inte följer lagen, måste universitetet kräva att institutionen åtgärdar jämställdhetsplan. Universitetet bör också ha möjlighet att använda sanktioner mot de institutioner som inte åtgärdar sin jämställdhetsplan. Arbetet med jämställdhetsplaner är prioriterat för S-studenter!

• Alla institutioner ska ha lagenliga jämställdhetsplaner.
• Jämställdhetsplanerna ska beröra studenternas utbildningssituation.
• Universitetet centralt måste kontrollera att institutionerna har lagenliga jämställdhetsplaner som följs.
• Universitetet måste kräva av institutioner, som inte uppfyller kraven, att de åtgärdar jämställdhetsplanen.
• Sanktioner mot institutioner som vägrar åtgärda sina jämställdhetsplaner.

Lika chanser för kvinnor och män på högre nivåer i akademin

Män är överrepresenterade i akademins högre skikt och anrikningen av män pågår ständigt. Detta sker samtidigt som kvinnor har bättre förutsättningar att ta sig in på universitetet och klarar sig bättre i grundutbildningen. Män premieras vid rekrytering till högre nivåer. Exempelvis är chansen att bli antagen till forskarutbildning på olika fakulteter upp till sju gånger större om du är man än om du är kvinna. Arbetsmiljöundersökningar visar att kvinnor trivs sämre – miljön är traditionellt manlig och uppbyggd för och av män. En undersökning vid Karolinska institutet visar att inga av de traditionella argumenten för andelen kvinnor är färre håller. Kvinnor är inte mindre intresserade och blir inte mindre akademiskt produktiva än män i fertil ålder. Förhållandet är snarast det motsatta. Kvinnor missgynnas och sorteras bort i olika steg som inte beror av vare sig kvinnors ambitioner eller närvaro. S-studenter vill ändra på detta förhållande.

• Avskaffa den bortsortering av kvinnor som finns från doktorandnivå och uppåt.

Synliggör kvinnor i kurslitteraturen!

Kurslitteraturens och undervisningens utformning är mycket viktigt för en utbildnings jämställdhet. Fler kvinnor måste få ha chansen att bli lästa som forskare och författare. Genom historien har kvinnor ofta sorterats bort, trots god kvalitet i sina verk och fortfarande finns det långt färre kvinnliga författare på universitetets kurslitteraturlistor än vad som borde finnas. En del av den kurslitteratur som används inom utbildningen osynliggör kvinnor, ibland innehåller kurslitteraturen till och med rent felaktiga beskrivningar kring kön. Att tvingas studera och tenteras på kränkande beskrivningar av sin kropp, sitt intellekt eller sin samhällsposition är ett arbetsmiljöproblem. Det är också ett vetenskapligt problem, när kurslitteratur och undervisning inte representerar verkligheten på ett bra sätt. En god utbildnings- och forskningskvalité kräver att individer, med erfarenhet av att växa upp som kvinna i ett ojämställt samhälle, forskar och undervisar inom högskolan. Det kräver också att forskning kring den ojämställda könsmaktsordningen måste få finnas och stödjas med resurser. Universitetet måste stå upp för sina forskare, även för dem som sysslar med genusforskning.

• Jämnare könsfördelning bland kurslitteraturförfattare.
• Kurslitteratur med ensidigt stereotypa, kränkande och felaktiga beskrivningar av kön, måste rensas ut.
• Genusforskningen måste stödjas.

Bekämpa sexuella trakasserier och könsdiskriminering!

Ett annat hinder för ett jämställt universitet är sexuella trakasserier och kränkningar på grund av kön som sker inom Uppsala Universitet . Med sexuella trakasserier avses alla ovälkomna handlingar av sexuell natur, medan kränkningar på grund av kön är alla ovälkomna handlingar, kommentarer och så vidare som har samband med kön. I dagsläget är informationen om vad som är trakasserier och kränkningar, var den utsatte kan vända sig och vad denne kan göra är otillräcklig. Särskilt utsatta i detta sammanhang är kvinnliga forskarstudenter, då forskarstudenter ofta står i beroendeställning till sin handledare. Det är viktigt att bekämpa könsdiskriminering. I dag anmäls väldigt få fall av könsdiskriminering på högskolan till JämO. Detta kan förvisso bero på att det finns ett gott jämställdhetsarbete, men S-studenter tror inte att högskolan är bättre än övriga samhället utan snarare att det kan bero på saker som att studenter accepterar diskriminering på grund av att studenttiden är så kort samt att det inte finns tillräckligt med information om diskriminering.

• Att bekämpa sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön måste vara prioriterat för universitetet.
• Universitetet måste bli bättre på att informera kring diskriminering och trakasserier.
• Situationen för kvinnliga doktorander måste undersökas särskilt.

Ojämställd hälsosituation

I den hälsoundersökning som kåren genomförde 2006 framkommer att kvinnliga studenter genomgående mår sämre än manliga studenter. Kvinnor känner sig också oftare deprimerade än män. Universitetet måste gå till botten med orsakerna till detta och motverka dem. Universitetet måste därmed aktivt arbeta för att förbättra studenters hälsa, inte minst kvinnliga studenters hälsa.

• Universitetet måste arbeta aktivt för att förbättra studenternas hälsa, inte minst kvinnliga studenter.